The Big 3
Här kommer en lägesrapport om dom tre stora; hälsa, mentalitet och exteriör. Börjar med det mest lättsmälta - utställning!
I lördags var vi till Överkalix på SKKs utställning och hade en mycket trevlig dag i värmen. Q skötte sig så gott han kunde, hade lite koncentrationssvårigheter som för en gångs skull inte verkade bero på tikar, utan på den gassande solen. Jag fick bokstavligen ställa upp honom framför domaren, en tass i taget, eftersom att han inte verkade förstå varför jag tjatade om "stå" och viftade med en frolic i ansiktet på honom...
Domaren Per Kr Andersen var väldigt positiv och gav mycket beröm, men sa att Q behövde ett år för att bli mer färdig i fronten. Excellent och klassvinst blev resultatet, han höll inne CK med motiveringen att han inte var färdig än. Och han har såklart helt rätt, min juniorhane på 13 månader är inte färdig än :o)
Bortsett från det om fronten, fick han följande finfina kritik;
" Utmärkt typ, bra storlek och proportioner. Fina linjer i huvud, korrekt bett och öron. Mycket bra överlinje, tillräcklig kropp. OK vinklar bak, rör sig med tillräckliga steg bak. Vacker päls och färg. Temperament: OK "
Nu tror jag att vi tar utställningspaus till nästa sommar, men säker kan man inte vara, plötsligt bara råkar man anmäla ändå...
Över till något tråkigare... Jag röntgade Qrius höfter i juli, dessa såg jättefina ut tyckte både jag och veterinären. Jag blev något paff när jag några dagar senare möttes av ett C på hunddata... Ringde och frågade avläsaren på SKK vad detta beror på, fick till svar att det inte finns några pålagringar och att höfterna inte är slappa, utan att hans C/C beror på att skålarna är för grunda. Jag sa då att jag sett bilder på många betydligt grundare skålar, som klassats som A. Döm om min förvåning när avläsaren håller med om detta...
Det är alltså så, att Qs enda fel på höfterna är att skålarna är för grunda, men grundare skålar ger A-höfter. Avläsaren hade inget vettigt svar på hur det kan vara på detta vis, verkade inte vilja prata om det.
Jag mailade då veterinär Bergdahl i Öjebyn och bad honom kika på plåtarna, han ringde upp och var märkbart förvånad och upprörd. Enligt honom är det solklart fria höfter, hans rekommendation var att överklaga. Nu sitter jag som bäst om funderar på om det ska bli omröntgen eller överklagan, något ska jag definitivt göra. Jag har inget problem med ett C på hunddata om det är så att min hund har C-höfter, men när det verkar vara bedömningen snarare än höfterna som är problemet, blir man ju lite irriterad.
Jag är i alla fall glad att varken jag själv eller Bergdahl, en mycket erfaren veterinär, tycker att det är något fel på lillkillens höfter. Att Q mår bra är det viktigaste ♥
Slutligen kan jag berätta om något trevligt. Qrius har så sakteliga börjat mogna i knoppen, så pass att vi ikväll vågade oss ut till brukshundklubben för att träna när andra också är där. Och lillkillen var fantastiskt duktig! Träffade väldigt trevliga och hjälpsamma människor där, bland annat fick jag och Q en privat skott-"träning" i fikapausen (gillar egentligen inte att använda ordet "träning" i sammanhanget, men det är väl så man säger).
Tidigare har vi hört en del skott när vi varit i skogen och så, vilket aldrig berört Q det minsta. Kändes därför bra att låta honom prova höra skotten från en startpistol nu. Jag och Q promenerade i riktning mot skytten som avlossade 3 skott, jag är värdelös på avståndbedömning, men vi kom i alla fall närmare och närmare skytten. Sista skottet var vi kanske.... säg, 30 meter bort? Typ?
Hur som helst, nu vet jag att Q inte är rädd för det snärtiga skottet från en startpistol heller. Han är absolut inte skotträdd, vilket känns väldigt bra, då vi har siktet inställt på tävling i dom högre bruksklasserna!
Annars då? Vi fortsätter njuta av sommaren, har blivit en hel del bad i luleälven på senaste tiden, när värmen äntligen hittat hit :-)
